Kreativa kluster: Sacco-metoden i Halland

Ett föredrag med Christer Gustafsson, landsantikvarie på Kulturmiljö Halland, den 22 maj 2012 på Stadsmuseet, Göteborg.

Christer Gustafsson.

Introduktion

Christer Gustafsson, landsantikvarie på Region Halland har tidigare arbetat med Hallandsmodellen, som gick ut på att rädda kulturhistoriskt värdefulla byggnader genom att utbilda arbetslösa byggarbetare. Den blev till en planeringsmodell som inkluderade mer än de fysiska byggnaderna och visade att kulturen var en viktig resurs för kommunens utveckling.

Vad som däremot inte ingick i modellen var vad dessa de kulturhistoriska byggnaderna skulle användas till. Svaret kom när Christer träffade Pier Luigi Sacco, en ekonom verksam vid universitetet i Milano, duktig på kulturverksamheter och deras betydelse för hållbar utveckling.

Pier Luigi Sacco ser kulturen som den viktigaste ekonomiska resursen för det moderna samhället och brukar använda en trestegsmodell för att beskriva kulturens utveckling från Kultur 1.0 till 3.0:

  • 1.0: Det förindustriella samhället med en mindre publik och en kultur finansierad av kyrkan och kungahus.
  • 2.0: Industrialismens intåg ger en större publik och kultur börjar betraktas som en vara på en marknad.
  • 3.0: En ny marknad uppstår med kulturella och kreativa näringar, men samtidigt och viktigast: den bygger mycket mer på publikt deltagande än tidigare.

Sacco drar paralleller mellan två typer av kluster (ansamlingar):

1. Industrikluster:

  • ger konkurrensfördelar
  • är marknadsnära och kostnadseffektiva
  • ger god tillgång till arbetskraft
  • har en "industriell atmosfär” (exempelvis: "förr kunde alla tyg i textilstaden Borås")
  • innebär en decentraliserad vertikal integration med samarbeten från ax till limpa

2. Kulturella kluster:

  • ett territoriell ekosystem baserat på kultur
  • har en "kulturell atmosfär”
  • innebär geografisk närhet, vilket innebär en social dimensionen och utgör en regional mylla
  • innebär en horisontell integration med samarbeten mellan olika produktionskedjor

Det går att visa att kulturen har en väldigt stor andel av den totala ekonomin (något som är mätbart) och att kultur utgör den viktigaste "råvaran" för utveckling (av samhället).

Hållbar ekonomisk tillväxt

Drivkrafter för hållbar ekonomisk tillväxt är:

  • innovationer
  • entreprenörskap
  • det sociala kittet
  • välfärd
  • regional sammanhållning, vilket inkluderar multikulturell integration, den "regionala myllan" och hållbar utveckling (socialt, ekologiskt, ekonomiskt)

Kan vi placera "våra frågor" (kultur) i punkten innovationer får vi större utrymme och resurser. Och om vi kan prata med beslutsfattare på ett gemensamt språk får vi också större inflytande. Vi kan inte blunda för det ekonomiska perspektivet.

Innovationer

Här gäller det att visa på:

  • kulturens betydelse för ekonomin i sin helhet
  • förståelsen för kultur – kreativitet – innovation
  • det aktiva deltagandets betydelse för innovationer
  • regionala innovationssystem

Statistik visar att de länder som har det största kulturdeltagandet (exempelvis boklån, museibesök) också har flest antal innovationerna.

Europeiska länder med ekonomiska problem, såsom, Irland, Italien, Spanien, Grekland och Portugal ligger långt ned på listan, både när det gäller innovation och deltagande. (Detta korrelerar även med BNP/capita.)

Ett högt kulturdeltagande bidrar även till att människor blir mer förändringsbenägna och förstående inför det okända.

Utvecklingen i EU

Inom EU finns nu ett begrepp som på svenska blir "smarta specialiseringsstrategier" (smart specialisation strategies). De/vi ska arbeta med det sektorslösa samhället och helt plötsligt finns det ingen kultursektor. Hur ska vi då driva kulturen?

Det innebär en större betoning av innovationer och att ha en innovationsdriven utvecklingsstrategi för varje region. Strategin ska också vara mer platsbunden och utgå från regionens historia och territoriella karaktärsdrag.

Eftersom EU arbetar på detta sätt styr det EU:s direktiv och strukturfonder.

Deltagande och ekonomi

Vi försöker förstå Saccos Kultur 3.0:

  • den direkta ekonomiska betydelsen
  • den indirekta ekonomiska betydelsen ("den regionala myllan")

Christer nämner som ett exempel på den andra punkten ”Sko-Nilsson”, det största företaget i Halland. De har all sin tillverkning utomlands, men administratörer och framför allt designers arbetar i Varberg. Hur ska de lockas dit?

En undersökning av Venedig

Sacco har undersökt en region i Norra Italien och funnit att den kulturella tillväxten inte fanns i staden Venedig, (vilket man kanske kunde tro) utan på andra ställen i regionen. Venedig är som en "nöjespark" för kultur (ett stort friluftsmuseum) och har en krympande fast befolkning, det vill säga saknar kulturproduktion och "regional mylla".

På andra orter däremot där det fanns tillväxt hade man tillgång till lokaler och duktiga yrkesmänniskor, en "regional mylla". Kulturutövarna fanns på plats för att ta hand om innovationer och idéer och sätta dem i produktion.

En undersökning av Halland

Nu görs ett liknande arbete i Halland i ett samarbete mellan regionen och kommunen:

  • en inventering av all kulturverksamhet (aktiviteter) och alla kulturlokaler
  • insamling av statistik
  • intervjuer av mestadels professionella kulturaktörer

Undersökningen påbörjades hösten 2011 och beräknas vara klar innan 2013.

Närmare 6500 GIS-punkter (information med en GPS-koordinat) finns inlagda i ett register, utgörande "kreativa kraftfält". Det rör sig om museer, kulturhistoriskt intressanta byggnader med mera.

Nu lägger projektet in avstånd mellan alla punkter för att undersöka om det finns kluster (se centrum för "kulturtillväxt"). Varje GIS-punkt "laddas" med statistik (exempelvis antal invånare, antal företag på orten).

Vad kommer denna undersökning att resultera i? Bland annat:

  • kulturacceleratorer (inkubatorer och liknande)
  • vetenskapliga artiklar
  • tydliggöra kulturmiljövårdens roll för hållbar utveckling
  • revidering av kulturplanen
  • handlingsplan för KKN/de kulturella kreativa näringarna ("landningsplats" för rapporten)
  • regional innovationsstrategi (den stora utmaningen)
  • regional smart specialiseringsstrategi (se "Utvecklingen i EU" ovan)

Undersökningen och dess resultat skapar möjlighet att få vara med i andra strategiska sammanhang. Om dessutom innovationskrafterna kartläggs i andra studier kommer de tu att överlappa. Då kan vi säga: Satsa på kultur i form av delaktighet! Att detta ger tillväxt kan visas illustrativt och tydligt.

Nedtecknat av Staffan Melin/Oscillator.